Projektarbeten är till följd av den informationstekniska utvecklingen inte längre begränsade till företagens huvudkontor. Individer som har tillgång till olika Informationstekniska samarbetsverktyg kan sända stora mängder information mellan varandra och uppnå ett samarbete på distans. Projektarbeten som utförs av projektmedlemmar som är geografiskt åtskilda och inte befinner sig inom samma lokaler benämns som distribuerade projektarbeten. Undersökningen syftar till att visa vilka framgångsfaktorerna är för ett sådant projektarbete. Utifrån det syftet har en litteraturstudie genomförts av områdena distribuerat projektarbete och Informationstekniska samarbetsverktyg.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av på vilket sätt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) används och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete på distans. Vi har genomfört en fallstudie på Luleå tekniska universitetet på avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes från ett användarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna självständigt. När studenterna samarbetar väljer de ett kooperativt sätt framför ett kollaborativt.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Vårt syfte med uppsatsen är att framföra på vilka sätt datoriseringen har påverkat ledarrollens arbetssätt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa både för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och på vilka sätt som ledarna har fått anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken är att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka båda anses vara två mycket viktiga hörnstenar för att uppnå framgång i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svårigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom området.För att kunna genomföra studien har vi använt oss av nedanstående frågeställningar: Hur har datoriseringen inom organisationen påverkat ledarrollens arbetssätt när det gäller kommunikationen (främst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har användningen av informationstekniska redskap såsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. påverkat ledarens arbetssätt?Om arbetssätten har påverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur påverkats av detta?Kan man se några tydliga förändringar inom ledarskap som har några direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts på ett kvalitativt sätt, genom tre personliga intervjuer med ledare på mellanchefsnivå från olika organisationer.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen är högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den är ett skydd mot hot utifrån eller om den hotar medborgarna i det svenska samhället. När uppsatsen avslutas har lagen trätt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att träda i full kraft förrän i oktober 2009.Terrorism är ett fenomen som har fått en ny betydelse för människor i det globala samhället. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhället, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under åren från att vara en terrorism där grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium från de stora länderna till att handla om att påverka politiska beslut genom att skrämma civila. Cyberterrorism är ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan då den riktar sig mot det nya informationstekniska samhället som har blivit allt mer sårbart ju längre utvecklingen går.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen är ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rättfärdigas av ändamålet, det vill säga att ge Sverige ett fungerande säkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats är att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det är inte en avgörande eller ensam faktor.

Biblioteken som plats för teknik är något som diskuteras och förändras. Den teknik som här undersöks är surfplattor ochde bibliotek som undersökts närmre är biblioteket Miini (målgrupp 0-5 år) och biblioteket Dynamo (målgrupp 15-25 år)i Göteborg. Frågeställningen lyder: Hur påverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgängliggörande av teknik på bibliotek? Hur går surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvändigtvis påverkar bibliotekens tillgängliggörande avteknik. Däremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gäller syftet med surfplattan ochvad den ska användas till.

Studier på universitetsnivå omfattar oftast mycket eget ansvar och individuellt arbete. På samma gång hörs röster om kollaborativt lärande och gruppkognition där studenter lär bättre när de arbetar tillsammans. I min förstudie intervjuas 4 studenter på det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg om sitt laptopanvändande i skolan. I intervjun framkommer de att många av studenterna i årskursen på eget initiativ startat kollaborativa mötesplatser för att kunna arbeta och diskutera tillsammans med sina klasskamrater online utan lärares interaktioner. Efter vidare undersökning framkommer det att sådana mötesplatser finns hos alla de tre årskurserna på det systemvetenskapliga programmet.

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Sedan 1980-talet har det skett en stor utveckling inom det informationstekniska området. Den teknologiska utvecklingen har inneburit stora förändringar inom flera olika områden i samhället. I takt med att teknologin har gått framåt har det också vuxit fram nya kommunikationssätt mellan företag och kund. Detta beror till stor del på internet och persondatorns inträde i folkhemmet som möjliggjort att vem som helst när som helst kan finna information och jämföra olika företags erbjudanden. Denna utveckling har ställt nya krav på företagen och företagens fokus har flyttas från att vara marknadsorienterade till att bli kundorienterade och relationsskapande.

Byggsektorn präglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jämfört andra branscher. Entreprenadverksamhet är en delbransch som traditionellt kännetecknas av en starkt konservativ kultur, där planeringsarbete ofta står tillbaka till förmån för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs på många håll, men förankringen i branschens aktörer är långsam och hämmad. Krav på allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgångspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.

Kina har de senaste åren genomgått en omfattande utveckling på det informationstekniska området och den ekonomiska tillväxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgår i och med det här stora förändringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, använder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker från kinesiska IP-adresser mot Internetjätten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram även i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelskspråkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar på Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, ämnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i två kinesiska nyhetstidningar.